Jag har alltid velat bo ett tag i Paris. Det här blir mitt andra lilla försök - 2004 bodde jag 4 veckor i Paris och gick en språkkurs och fixade det sista på gradun. Det är ett tag sen. Sen dess har de flesta turer till Paris varit diverse språngmarscher i något som blev mitt vardagsrum under de reseintensiva åren 2007-09 på mitt tidigare jobb. Under de åren blev det många turer från terminal 2D till 2E och 2F. Folk tycker i allmänhet inte om CDG men för mej känns det lite som hemma.
Också lite nostalgi över hela stället, det var den flygplats jag oftast använde under mina många resor till Latinamerika som student. Jag har också sovit en natt på flygfältet för att spara 100 euro, en summa som man på den tiden levde en vecka på i Colombia som lågbudgetresenär. Då hade jag en intressant diskussion med en typ som bodde på flygfältet och som gav mej tipset att placera lite tidningspapper under sovsäcken för att inte frysa om natten... Om jag minns rätt var han indier och han påstod att han hade jobbat i Finland. Han hade fastnat i Paris p.g.a. visumtrubbel. Jag skulle knappast ha trott på hans historier om det inte var för det finska namnet på universitetsinstitutionen han jobbat på i Åbo. Sånt lär man sej inte för skojs skull. Vill man lura folk hittar man något roligare och lättare sätt.
Denna gång då jag landade i Paris hade jag mycket bagage. Så mycket man får ha och lite till. Det blev Air France buss till Gare de Lyon för att slippa släpa grejerna och sen taxi. För att få en taxi var jag tvungen att överge mina dyrbaraste ägodelar, dvs två kappsäckar, hos en man som snällt erbjöd sej att vakta mina väskor så länge jag hämtade en taxi. Det fanns inte så många alternativ än att lita på honom, han jobbade för bussbolaget så borde knappast vara intresserad av att fiffla bort några väskor och kanske förlora sitt jobb.
Men det var nog med ett litet leende som jag lämnade allt, gick över gatan för att hämta en taxi och konstaterade att ingen vill ha så tunga väskor att släpa på... Ibland måste man helt enkelt lita på folk. Trots att det inte känns speciellt fiffigt att lämna närmare 60 kg bagage hos en okänd man, vid en hårt trafikerad väg, vid en av de större tågstationerna i Paris. Allt gick bra. Vem har sagt att folk i Paris är otrevliga??
Han var ju ursnäll! Jag träffade honom också och han sa ju att jag inte ska stå ute och frysa utan komma in under hållplatstaket. Med honom pratade jag min första flytande franska då jag berättade att det inte är nån fara med mig, att jag bara väntar på min syster :)
SvaraRadera